Ring Knutstorp, med det inte särskilt blygsamma smeknamnet ”The Nürburgring of Sweden”, är en racingbana som ligger strax utanför orten Kågeröd i Skåne. Motorsportarenan Ring Knutstorp används flitigt för såväl roadracing som banracing (rallycross och STCC). På de största tävlingarna på banan kommer mellan 50–75 000 åskådare.
Ring Knutstorp är känd för att vara en oerhört tekniskt krävande bana. Det är förmodligen därför proffsen hyllar banan som den bästa i Sverige. Racingbanan på Ring Knutstorp är 2070 meter lång. Några Formel 3-förare har lyckats ta sig runt banan på under en minut, men normalt ligger de flesta bilförare och MC-förare på mellan 1:15–1:20 per varv. Banan är i det kortaste laget för att kunna fungera som mästerskapsbana för internationella tävlingar. Eftersom ägarna bakom Ring Knutstorp har som mål att motorsportarenan ska vara den främsta i Norden krävs att banan byggs ut. Det finns långt gångna planer för en utbyggnad av banan till 3268 meter.
Ring Knutstorp är som sagt ingen lätt bana, oavsett man kör banracing eller roadracing. De som lyckas sätta de bästa tiderna är de förare som har kört banan varv efter varv under många år och genom detta lärt sig att hitta rätt spår i de olika svängarna och kurvorna.
Efter start- och målrakan går förarna in i en höger-höger-kurva som kallas Ronnie Petersson-kurvan, alternativt Såghuskurvan. Sedan kommer förarna till en svag högersväng (Tunneln) som övergår i en snabb vänstersväng i en svacka. Vid botten av svackan börjar bana stiga upp genom NGK-krönet och en ganska modest högersväng. En skarp vänstersväng följer innan det är dags att förbereda sig för banans hårnål. Denna passage kallas för ”idioten” i folkmun. Anledningen är att den är extremt svårforcerad. Även de duktigaste förarna inom roadracing och banracing går bet på denna hårnål många gånger när de kör på Ring Knutstorp för första gången. Därefter följer några enklare kurvor (Kvällsposten, Litokurvan och Bäcken) innan det är dags att varva upp för att samla fart inför start- och målrakan.
Mantorp Park är utan tvekan den mest berömda motorsportarenan i Sverige. Här har det arrangerats alla tänkbara former av motorsporttävlingar genom åren. Banan invigdes 1969 och har genom åren bland annat stått som värd för Formel-tävlingar, dragracingtävlingar och STCC-lopp. Motorsportarenan Mantorp Park ligger i orten Mantorp, strax utanför Linköping i Östergötland.
För roadracing och banracing på Mantorp Park används två varianter av banan. Den kortare varianten är 1868 meter medan den längre varianten är 3106 meter lång. Start- och målrakan är densamma för de två varianterna. De bästa roadracingförarna avverkar den långa varianten på cirka 1:45 och den korta varianten på cirka minuten.
Den korta varianten utgör inga särskilda svårigheter för förarna, förutom att man måste tänka på att hela tiden göra optimala spårval för att hålla uppe farten. Dessutom kan väl sägas att Pariskurvan är ganska svårbemästrad, bland annat på grund av att den har flera apex. När man kör den korta varianten vänder man norrut efter ungefär halva dragracingstrippen, vid den så kallade depåkurvan.
Den längre varianten är mer tekniskt krävande. I stället för att vända norrut i depåkurvan fortsätter man några hundra meter till. I slutet av dragracingstrippen sluttar banan nedåt något så det gäller att se till att man inte kommer upp i för höga hastigheter. Efter rakan följer nämligen en skarp högerkurva (Mjölbykurvan). Denna kurva övergår i ett lättkört parti som går svagt uppför och mynnar ut i en snabb vänsterkurva. Sedan är det dags för den tekniskt mycket svåra hårnålen (F2-kurvan). När man sedan kommer ut på startrakan har man en spännande vänsterkurva (Startkurvan) att navigera igenom. Här brukar förarnas skicklighet ge stora utslag. Det går att köra mycket fort genom kurvan men det krävs att man gör bra spårval och dessutom har modet att hålla uppe hastigheten. Pariskurvan är näst på tur. Sedan följer en ganska knixig chikan som ofta är utslagsgivande. Det gäller att inte förlora för mycket fart i chikanen om man snabbt vill komma upp i höga hastigheter på dragracingstrippen.
Sturup Raceway ligger strax utanför flygplatsen i Sturup i Skåne, cirka 25 kilometer öster om Malmö. Denna motorsportarena erbjuder allt inom MC-sport och bilsport och är den näst mest använda racingbanan i Skåne efter banan i Ring Knutstorp.
Den första banan på platsen var en rallycross-bana på 700 meter. Den började användas för roadracing och banracing under 1990-talet efter att den asfalterats och förlängts till 1200 meter. Sin nuvarande sträckning och längd fick banan inför 2005 års säsong. Banan är i dag 2113 meter lång.
Sturup Raceway liknar ingen annan racingbana i Sverige. Den är extremt kuperad och innehåller mängder av kurvor. Det gäller att ha bromsarna i trim om man ska lyckas navigera sig igenom banans alla svårigheter utan att åka av. Samtidigt gäller det att hitta rätt spår i kurvorna för att hålla farten uppe. Banan är faktiskt så kurvig att den ofta används för träning och tävling i motorsporten drifting. Sturup Raceway arrangerar EM-tävlingar i drifting varje år. Även många roadracing- och banracingtävlingar, bland andra Pro Superbike 1000, Super Kart och Nordic Supercar Championship, arrangeras på Sturup Raceway varje tävlingssäsong.
Från start- och målrakan kommer förarna direkt in i en snäv vänstersväng (Parabolica) som leder in i en raksträcka som går parallellt med start- och målrakan. Därpå följer ytterligare en vänstersväng (Airport Bend). Denna är dock inte särskilt snäv och utgör inga större problem. Det gäller dock att man väljer rätt spår så att man kan hålla uppe farten på den efterföljande raksträckan (Deers Lap). Även nästa vänstersväng (Cross Bow) är lättnavigerad. Efter en raksträcka på cirka 200 meter kommer förarna in i en lång, svag vänstersväng för att sedan gå in i ett extremt tekniskt svårbemästrat parti. Genom kurvorna Club House och Karoussell ska förarna först manövrera motorcykeln eller bilen genom en skarp högersväng för att sedan ta sig an en vänstersväng på mer än 90 grader. Därefter följer en kortare raksträcka (Old Straight) och tre 90-graderskurvor (The Dipper, Captains Hairpin och Paddock Hill) fram till start- och målrakan.
Härnösand brukar sägas vara Sveriges geografiska mittpunkt. Varför då inte kalla den högklassiga racingbanan som ligger strax utanför staden för Mittsverigebanan? Det är precis vad ägarna bakom racingbanan i Härnösand har gjort. Mittsverigebanan ligger cirka åtta kilometer söder om Härnösand och cirka fyra mil norr om Sundsvall. Denna motorsportarena är den mest nordliga belägna banan av mästarskapsklass i Sverige.
Mittsverigebanan är en mycket intressant MC-sportarena och bilsportarena. Banan är 1980 meter lång och anpassad för såväl roadracing som banracing. Den uppskattas mycket av såväl aktiva tävlande inom MC och bilsport som glada amatörer som bara tycker om att ta sin roadracing-MC eller sportbil ut på ett lite annorlunda äventyr.
Höjdskillnaden på banan är hela 25 meter, vilket faktiskt är enormt mycket för en så pass kort racingbana. Banrekordet ligger på 59 sekunder. Duktiga roadracingförare brukar avverka ett varv på cirka en minut och tio sekunder.
Start- och målrakan är relativt lång. Den sluttar dessutom stadigt nerför på slutet, vilket gör att det går att komma upp i mycket höga hastigheter på rakan. När rakan tar slut väntar dock en 90-graderssväng som mynnar ut i ännu en raksträcka. Denna raka lutar kraftigt uppåt. Efter ytterligare en 90-graderssväng (Reklamkurvan) kommer förarna in i den ganska modesta Depåkurvan, som övergår i en raksträcka på några hundra meter. Vid den så kallade E4-kurvan bär det av åt höger i en längre sväng med avtagande radie. Varvet avslutas med en chikan och en relativt snäv vänsterkurva.
Det är Norra Roadracing Sällskapet (NRS) som anordnar träningar och arrangerar tävlingar på Mittsverigebanan. Man måste ha en giltig licens för roadracing eller ha genomgått en förarutbildning i MC-racing på bana för att få tillträde till banan. Givetvis har man möjlighet att genomföra utbildningen i NRS:s försorg på Mittsverigebanan. Bor man i de norra delarna av Sverige är Mittsverigebanan det givna alternativet. Det är nämligen ganska långt till nästa bana söderut sett.
Strax utanför Linköping i Östergötland, på vägen söderut mot Åtvidaberg, ligger Linköpings Motorstadion, eller Sviestad som arenan kallas i folkmun. Sviestad drivs av Linköpings Motorsällskap. Här kan man träna och tävla i mängder av olika MC-sporter och bilsporter. Det finns möjlighet att köra motocross, speedway, roadracing/banracing, enduro, rally, rallycross, trial och karting. Det finns även banor för radiostyrd bilsport! Linköpings Motorstadion i Sviestad är förmodligen den mest kompletta motorsportarenan i Sverige.
Banan för roadracing/banracing är 2160 (2137 för racing med bil) meter lång. Att banan är något längre för roadracing med MC beror på att MC-förarna ska navigera genom en chikan som inte ingår i banan för banracing. Banrekordet för roadracing ligger på 54 sekunder.
Efter start- och målrakan, som är ovanligt kort, går förarna in i ”esset”, en kurva som går vänster-höger. Därefter kommer ”crosskurvan”, en kurva som går svagt vänster. Egentligen behöver man inte sakta ner genom denna kurva, bara man väljer rätt spår. I den efterföljande kurvan, ”Torparsvängen”, gäller det dock att ställa sig på bromsarna, särskilt i den del där radien minskar kraftigt. Sedan kommer förarna ut på en längre raksträcka. Den bryts dock av genom chikanen ”korkskruven”. Innan man sedan kommer ut på start- och målrakan följer ett något knixigt parti med två tekniskt svårbemästrade högerkurvor.
Linköpings Motorsällskap är en av de största motorsportklubbarna i Sverige. Förutom att arrangera utbildningar, licenskurser och träningar i olika MC- och bilsporter har klubben även en bred civil utbildningsverksamhet. Till exempel har många Linköpingsbor genom åren tagit sig till Sviestad för att göra det obligatoriska halkprovet i körkortsutbildningen.
Linköpings Motorsällskap har en egen avdelning för roadracing. Man arrangerar ett antal större och mindre tävlingar varje år. Bland annat står Linköpings Motorsällskap och banan i Sviestad inte sällan som arrangör av roadracing-SM. 2012 års SM i roadracing körs på Sviestad.
Kinnekulle Ring ligger strax norr om Götene mellan Lidköping och Mariestad i Västergötland. Denna motorsportarena öppnades, precis som många andra arenor för MC-racing och bilsport i Sverige, i slutet av 1960-talet, närmare bestämt för 1969. Kinnekulle Ring är en mycket populär tävlings- och träningsbana. Mellan april och oktober körs olika tävlingar eller träningsrundor var och varannan dag. Omkring tio större tävlingar inom roadracing, rallycross och annan bilsport arrangeras på banan varje år. Det är många motorklubbar med specialinriktning, till exempel sådana som fokuserar på vissa specifika MC-märken (så kallade märkesklubbar), som använder Kinnekulle Ring för träning och tävling.
Banan anses vara mycket teknisk och svårbemästrad. Den 2072 meter långa banan är mycket spännande och ger MC-förare och bilförare stora utmaningar. För det första är banan relativt kuperad. Det finns ett par betydande krön som kan försvåra för förarna att göra optimala vägval. Detsamma gäller för några av banans svackor. Dessutom innehåller banan mängder av trixiga kurvor. Inte ens start- och målrakan är faktiskt helt rak!
Efter start- och målrakan kommer förarna in i en kurva under en bro. Denna kurva är i princip blind för förarna. Det gäller att köra banan många varv för att få en känsla för vad som är rätt vägval under bron. Därefter ska förarna navigera sig igenom Kvarnkurvan för att sedan ta sig an Mohlins knäpp. Sedan följer TV-kurvan, TV-krönet, Backböjen och Depåkurvan, i tur och ordning. Ingen av kurvorna är särskilt snäv. Det går alltså att hålla uppe hastigheten relativt bra genom hela banan.
En sak som gör Kinnekulle Ring så populär som MC-sportarena och bilsportarena är att det är förarnas skicklighet som är absolut avgörande. Motorstyrka och specialutrustning spelar mindre roll. Den förare som hittar de bästa spåren i kurvorna, på krönen och i svackorna är alltid den förare som kommer först i mål.
Karlskoga Motorstadion, eller Gelleråsen som den heter i folkmun, ligger cirka sex kilometer norr om Karlskoga i Värmland. Arenan är både en MC-sportarena och en bilsportarena. För MC-sportfantasterna är Karlskoga det närmaste man kan komma en nationalarena för roadracing.
Banan är 2530 meter lång och extremt tekniskt krävande. Det krävs mängder av timmars träning på banan innan man behärskar den helt. Banan byggdes redan 1949 och är genom detta den äldsta nu fungerande motorsportarenan i Sverige. Karlskoga Motorstadion är även känd för att den hittills svåraste olyckan i svensk motorsport inträffade just här. Under det så kallade Kanonloppet 1970 kolliderade två bilar. När de kastades över säkerhetsräcket upp i publikhavet avled sex personer omedelbart. 30 personer skadades.
Start- och målrakan är cirka 600 meter lång. Den följs av en mycket kraftig högersväng (Tröskurvan) som övergår i en relativt lång s-kurva. Därefter kommer en raksträcka på några hundra meter där det gäller att gasa på ordentligt. Sedan måste man ställa sig på bromsarna för att klara av Ejes kurva, en sväng på nästan 180 grader. Strax därefter kommer den så kallade Hårnålen som är minst lika svårbemästrad. Därefter följer en raksträcka och en relativt enkel kurva (Depåkurvan) där man kan börja samla fart inför start- och målrakan. Det går inte att slappna av en enda sekund på Gelleråsen!
På Karlskrona Motorstadion arrangeras varje år flera SM-deltävlingar i roadracing. Normalt körs en tävling för nybörjare samt en tävling av endurance-typ. Endurance-tävlingen ingår normalt i Bike Week, en serie roadracingtävlingar förlagda över hela landet. Tävlingen går ofta under namnet Scandinavian Open och är en stor folkfest. Kvaliteten på tävlingen är mycket hög. Inte sällan kommer ett antal MC-förare från andra länder för att delta i tävlingen och festligheterna omkring den.
Förutom tävlingarna anordnas även förarkurser i MC och roadracing på Karlskrona Motorstadion. Om man vill prova på hur det är att köra på en MC-sportarena är Karlskrona Motorstadion ett bra val.
Gotland Ring är en relativt ny motorsportarena som kan användas för såväl MC-sport som bilsport. Den ligger ungefär fyra mil nordost om Visby i orten Kappelshamn. Med Gotland Ring har ägarna skapat vad man kallar för en ekologisk motorbana. Det betyder kanske inte så mycket för racingförare, men banan har faktiskt uppmärksammats världen runt för de steg ägarna har tagit för att göra banan så miljövänlig som det bara är möjligt.
Gotland Ring är 3,2 kilometer lång och kallas för Nordslingan. Det finns planer på att även bygga en ”sydslinga” på 4,2 kilometer. Om denna slinga byggs blir faktiskt Gotland Ring den längsta racingbanan i världen för MC-racing och motorsport.
Motorsportarenan ligger vackert beläget vid ett kalkbrott omgivet av skog. Det är relativt stora höjdskillnader runt om på banan. Den lägsta punkten ligger 25 meter lägre än den högsta punkten. Höjdskillnaderna ger upphov till spännande och teknisk racing. Det gör också de många kurvorna på banan. Det finns faktiskt elva trixiga kurvor på den 3,2 kilometer långa banan. Medelhastigheten på Gotland Ring är därför inte särskilt hög om man jämför med andra populära banor i Sverige. Svårighetsgraden är även något som Gotland Ring använder i sin marknadsföring. En av banans tag lines är ”Gotland Ring: One of the most exciting and demanding circuits in the world”.
Efter det att det internationella bilsportförbundet (FIA) hade utfört alla nödvändiga besiktningar år 2009 öppnade arenan för tävlingar i roadracing och bilsport. Några större tävlingar har ännu inte arrangerats på Gotland Ring, men banan är mycket populär bland MC-förare och racingförare som vill träna på en teknisk bana och genomföra tester. Under sommarmånaderna är det ”allmänhetens åkning” på banan. Då är det bara att dyka upp med sin MC eller racingbil, betala en avgift och sedan köra banan så många varv man vill.
Falkenbergs Motorbana räknas ofta som en av de snabbaste banorna i Sverige, oavsett man tävlar i MC eller bilsport. Banan ligger knappa milen öster om Falkenberg i Halland. Man når enkelt banan från väg 154 som ligger i direkt anslutning till byn Bergagård där banan ligger.
Falkenbergs Motorbana är en bana som används för många olika evenemang. Här körs tävlingar i roadracing, GT-lopp, tävlingar med historiska bilar, sportscar-tävlingar, Formel 3-lopp och 6/12-timmarslopp. Banan har totalt kapacitet för 2500 åskådare. Huvudläktaren tar 1200 sittande åskådare. Vid större tävlingar byggs provisoriska läktare.
Banan, som löper över 1843 meter, invigdes 1967. Tanken var först att banan skulle ersätta Skreabanan för att kvaliteten på det årliga Västkustloppet skulle höjas. Strax stod det dock klart att det fanns ett intresse för att använda banan även för andra lopp. Genom åren har Falkenbergs Motorbana bland annat stått som värd för lopp i Swedish Touring Car Championship (STCC). Från och med säsongen 2012 har dock Elitserien i Racing tagit över som den största tävlingen som arrangeras på banan.
Som nämnts är banan mycket snabb. Den har egentligen bara tre kurvor så det går att hålla mycket höga hastigheter genom stora delar av banan. Eftersom banan är så kort måste man samtidigt undvika misstag till varje pris. Fel spårval i en kurva eller en misslyckad växling på en raka gör att man kan tappa flera sekunder på ett varv.
För MC brukar de skickligaste förarna avverka de 1843 metrarna på cirka 55 sekunder. Banrekordet ligger på 38 sekunder (satt med en Formel 3-bil). För att öka svårighetsgraden på banan byggde man inför säsongen 2004 till en chikan precis efter start- och målrakan. Den andra lite tekniskt svåra delen av banan är ingången till kurvan med namnet ”Esset” från Nyhemskurvan. Det lutar nämligen svagt uppåt i Nyhemskurvan och det gäller sedan att hålla långt till höger i ingången till Esset – annars finns risk att man helt sonika sladdar av banan på grund av den höga farten.
Anderstorp är en ort som i det närmaste är synonym med racing i Sverige. Anderstorp är en mycket liten ort i hjärtat av Småland. Den närmaste lite större orten är Gislaved.
Scandinavian Raceway är namnet på racingbanan i Anderstorp. Arenan används för både MC-racing och bilracing. Den har faktiskt använts även för Formel 1. Säsongerna 1973-78 kom F1-cirkusen till Sverige en gång varje år. Banan öppnades 1968 med ett lopp i Formel 3-klassen.
Scandinavian Raceway är en av de mest kända banorna för MC-racing av roadracing-typ i Sverige. Fram till 1990 kördes kontinuerligt varje år lopp i den dåvarande klassen 500cc, vilken kan översättas med den nuvarande klassen MotoGP på banan. Även Superbike-VM och ett antal 24-timmarslopp har anordnats på Scandinavian Raceway i Anderstorp.
Under 1990-talet kördes mängder av SM-tävlingar i roadracing för MC på Anderstorp Raceway. Några av de klasser som kördes var Superbike, Stor Debutant, Supersport 600, 250 Racer, 250 Production, Entusiast, Liten Debutant, 125 Racer och 125 Standard.
Banan i Anderstorp är mycket flexibel. Den är nämligen konstruerad för att kunna köras på tre olika sätt. Kör man hela banan från start till mål avverkar man 4025 meter. Den så kallade Sydslingan är två kilometer lång medan Nordslingan är 1,8 kilometer lång. Att de båda slingornas sammanlagda längd inte uppgår till 4025 meter beror på att en del av startrakan inte räknas in. Det finns tre läktare kring banan – en större vid upploppsrakan och två utmed Nordslingan. Banrekordet för roadracing på banan ligger på 1.31.107. Rekordinnehavare är Wainey Rainey som slog rekordet på en Yamaha 500cc.
Varje verksamhetsår på Scandinavian Raceway är späckat av aktiviteter, såväl i form av racingtävlingar för MC och bil som utbildningar och företagsevent. Anderstorp kommer alltid att vara en institution i svensk motorsport, även om banan inte är lika betydelsefull i dag som den var under 1970- och 80-talen.
